Jag har flera gånger senaste tiden fått frågan om skillnaden mellan en beteendevetare och en psykolog. Anledningen är det som Thomas Erikson säger i föreläsningar: ”Jag är beteendevetare, inte psykolog.. Jag ska komma in på skillnaden senare…”. Många slutar lyssna innan han kommer till fortsättningen, och de som fortsätter lyssna blir gravt vilseledda. Här kommer en kort genomgång i punktform av tre helt olika frågor:

  1. Vad är en psykolog?
  2. Vad är en beteendevetare?
  3. Vad är Thomas Erikson?

 

Vad är en psykolog?

  • Psykolog betyder ungefär ”någon som tillämpar psykologisk teori”.  Om hen verkar inom hälso-och sjukvård, eller inom verksamhet som kan omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (till exempel jag som är psykolog inom skola och ibland kan göra något hälsorelaterat uppdrag), då är titeln, och titlar som innehåller ordet psykolog, reglerad i lag. Även om det inte är reglerat i lag inom alla branscher så är det så klart en signal från lagstiftarna om att titeln ska betyda något specifikt, och inte användas felaktigt. Den som kallar sig psykolog ska i regel vara legitimerad psykolog (se nedan) eller vara på väg att bli legitimerad och ha handledning (PTP).
  • Legitimerad Psykolog är en skyddad titel för en profession som bygger på psykologisk kunskap, erfarenhet och yrkesetik.
  • Med psykologisk kunskap menas vanligtvis ”bästa tillgängliga kunskap”, det vill säga uppdaterade, vetenskapliga studier med bra metodologi, främst inom psykologiområdet (men det är såklart viktigt att kunskapen tar hänsyn till forskningsfynd även inom andra relevanta områden). Psykologisk kunskap uppdateras ständigt vid de universitet som bedriver forskning på området, ibland även inom andra institutioner.
  • Erfarenhetskravet innebär att psykologer måste få erfarenhet av till exempel psykologisk behandling under sin utbildning. Första året en psykolog arbetar är praktik under handledning (PTP). Under den fortsatta karriären måste psykologen lära sig av erfarenhet och ta del av andras erfarenheter för att bli riktigt bra. Det räcker alltså inte med rent akademisk kunskap.
  • Yrkesetiken finns beslutad inom psykologförbundet. Medlemmar av förbundet förbinder sig att respektera och främja människors rättigheter och värdighet, strävar efter att utveckla och behålla hög kompetens, är medveten om sitt yrkesmässiga ansvar samt främjar yrkesmässig integritet inom forskning, undervisning och tillämpning av psykologi. Den som vill läsa mer kan följa den här länken: https://www.psykologforbundet.se/globalassets/yrket/yrkesetiska–principer-for-psykologer-i-norden.pdf

 

Vad är en beteendevetare?

  • Det finns ingen formell definition av titeln ”beteendevetare”.
  • Vanligtvis avses någon som har en examen (3 eller 4 års studier med minst C-nivå) i något av ämnena pedagogik, psykologi eller sociologi. Det går ju också att diskutera om andra ämnen är beteendevetenskaper i viss mån, till exempel antropologi och ekonomi. Kallar sig någon beteendevetare så tänker man vanligtvis på dessa akademiska ämnen, men inte att någon är lärare, psykolog eller liknande (då brukar yrkestiteln användas istället eftersom den är mer användbar).
  • Vem som helst kan kalla sig beteendevetare inom alla branscher, titeln är helt oreglerad. Psykologen Dan Katz sa till exempel: ”Till och med min dvärgpudel kan kalla sig beteendevetare”.
  • Man behöver inte ha någon uppdaterad kunskap för att kalla sig beteendevetare. Titeln förbinder inte att kolla upp studier eller uppdatera sig på forskning. När examen är avlagd så kan titeln behållas på livstid. Det är såklart ändå vettigt att uppdatera sig kunskapsmässigt.
  • En beteendevetare behöver inte ha någon erfarenhet. Det går att kalla sig beteendevetare direkt efter examen, det krävs inte heller att ha provat på arbetsuppgifter under utbildningen.
  •  En beteendevetare behöver inte följa någon särskild etik. Etik och moral är såklart vettiga saker att hålla koll på. Men det följer inte med titeln. Det går alltså att behålla titeln trots att man a) inte respekterar andra eller behandlar dem med värdighet, b) inte är medveten om sitt yrkesmässiga ansvar, utan omedvetet går fram med felaktigheter som riskerar att skada andra, c) inte främjar integritet inom sitt arbetsfält utan struntar i det och säger det man tjänar mest pengar på att sälja. De flesta som kallar sig beteendevetare är naturligtvis inte oetiska, men de kan vara det och ändå behålla sin titel.

 

Vad är Thomas Erikson?

  • Han är författare, bland annat till böckerna ”Omgiven av idioter”, ”Omgiven av psykopater” och ”Omgiven av dåliga chefer”.
  • Han är inte psykolog, det säger han i alla fall själv.
  • Han är ändå någon som uttalar sig tvärsäkert om psykologisk teori och tjänar mycket pengar på det.
  • Han har inte examen i något beteendevetenskapligt ämne, i alla fall har han inte uppvisat eller registrerat något sådant.
  • Han kallar sig beteendevetare eftersom han ”arbetar med beteenden”. Det är brett. Man skulle kunna säga att nästan alla yrken arbetar med beteenden. En krogvakt arbetar med människors beteende i krogkön. En säljare arbetar med människors köpbeteenden (det är ganska likt vad Thomas Erikson gör). En fotbollsdomare arbetar med fotbollsspelares beteende på planen. Krogvakter, säljare och fotbollsdomare är ändå vettiga nog att inte kalla sig beteendevetare om de inte har någon sådan examen. De gör det inte eftersom de inte vill vilseleda andra.
  • Thomas Erikson brukar beskriva skillnaden mellan beteendevetare och psykologer, för att ingen ska fastna vid titeln beteendevetare och ifrågasätta den, utan istället börja fundera över varför han inte är psykolog. Han gör detta skickligt och det är ett klassiskt knep för att övertyga människor. Han förklarar skillnaden med att han arbetar med konkreta beteenden (inte med personlighet eller annat psykologiskt begrepp). Detta är direkt fel. Han gör massor av uttaladen om: – Hur många som är psykopater, – Vilka som är drivna/motiverade (detta är psykologiska begrepp, inte ”rena beteenden”), med mera.
  • Antingen vet alltså inte Thomas Erikson vad ett ”beteende” är (detta är för övrigt psykologer experter på), eller så vilseleder han på ett sätt som blir särskilt provocerande för just psykologer.
  • Men det blir värre. Thomas Erikson verkar inte själv känna till regleringen av yrkestitlar. Eftersom han helt saknar kunskap om detta ringde han upp en författarkollega, psykologen Dan Katz, för att fråga om han kan kalla sig beteendevetare. Ni kan se ovan vad Dan Katz svarade. Eftersom Dan Katz också råkar vara medlem i Vetenskap och Folkbildning (VoF), så valde Thomas Erikson att i offentlighet hänvisa till nämnda förening när han kallar sig beteendevetare (detta trots att Dan Katz inte svarade som representant för föreningen i det sammanhanget). Detta har Dan Katz alltså påtalat efteråt, men Thomas Erikson vidhåller att hänvisa till den källan på det sättet. Detta visar hur man ska ställa sig till den vanliga frågan om Thomas Erikson bara är okunnig eller om han är en medveten förvillare: Han är både och! Först agerar han i okunnighet, sedan förvillar han då han stöter på hinder i sin argumentation.
  • Slutsats: Thomas Erikson är en människa. Som sådan respekterar jag honom djupt. Han är en säljare, som sådan ser jag upp till honom (och önskar att han blev satt att sälja en bättre produkt). Han är en förvillare som faktiskt lurar en massa människor, som sådan måste han granskas och kritiseras kraftfullt.

 

Annonser