Temavecka Samband, problem 5: Kurvilinjära samband

Under 1960- och 70-talet i USA sökte myndigheter förklaringar till ökat gatuvåld, och vände sig då till bland andra psykologer för att undersöka vad som hade förändrats i miljön. Många av de stora utbrotten av ”riots” på gatorna skedde unde väldigt varma sommarveckor, vilket noterades av U.S Riot Comission år 1968. Det kanske verkar bekvämt att förklara bort ett missnöje med samhällets roll i världen, genom att peka på externa faktorer. Men naturligtvis var detta baserat på ett ganska starkt sambandsstöd (om det nu säger något).

Cohn & Rotton förde år 1997 fram slutsatsen från studier av arkivdata, att sambandet var kurvilijärt. Det hade en intuitiv appeal: Vid kallt väder sitter folk inne istället för att vara ute för att supa och slåss, men vid extremt höga temperaturer blir de dästa och vill helst dricka sin (här ej produktplacerade) lågprisöl på en höbal. Detta har jag ofta lärt ut på socialpsykologikurser som ett exempel på att kurvor kan gömma sig bakom samband.

Men 2005 väcktes en kontrovers i Journal of Personality and Social Psychology vol. 89 (2005) då Bushman, Wang, och Andersson visade sig ha mer stöd för ett linjärt samband än ett kurvilinjärt – om de räknade in tid på dygnet som en extern variabel, och kontrollerade den. Uppenbart är det varmare mitt på dagen än på kvällen, men de flesta överfall sker inte under lunchpausen.

Enligt Cohn & Rotton finns det fortfarande belägg för en inverterad U-kurva, och genom att analysera olika tider på dygnet separat fann de samma kurva oavsett kontroll för tid på dygnet. Deras budskap hade från början varit att det är förenklat att prata om ett linjärt samband – även om de extremt höga temperaturerna sällan uppstår. På samma sätt kan man problematisera ett linjärt korrelationstänkande utifrån flera externa variabler – däribland tidpunkt. Men naturligtvis såg inte kurvan lika vackert U-inverterad ut när man räknade in andra variabler också.

Kurvilinjära samband som liknar detta finns när det gäller flera psykologiska mått. Ibland döljer de sig bakom svaga eller medelhöga korrelationer. Ibland döljer sig mycket tydliga U-kurvor bakom vad linjära analyser beskriver som ett nollsamband, och detta går de flesta adb-analytiker förbi. Hypoteser och studier finns gällande sambanden mellan variation och stress i arbetslivet, och mellan IQ och skoltillfredsställelse, för att nämna ett par exempel.

Annonser