I Trelleborgs kommun har skolförvaltningen på politiskt uppdrag börjat följa upp resultat på elevers nationella prov, och använda det som grund för lönesättningen. Logiken är, antar jag, att det finns ett samband mellan lärarens prestation i arbetet, och elevernas prestation på nationella prov. Det här kan problematiseras på en mängd olika sätt, bland kan man fråga sig hur stor del av provresultaten som beror på elevernas eget arbete, hur stor del som beror på lärarens beteende, hur stor del som beror på interaktioner mellan lärare och elev, och hur stor del som beror på andra faktorer utanför lärarens kontroll.

Men detta är temaveckan för sambandsproblem, så nu ska vi prata om restricted range. Låt oss anta att det finns två skolor i Trelleborg som har olika socio-ekonomiska underlag, och där föräldrarnas utbildning skiljer sig åt (detta scenario går att hitta i de flesta kommuner). Den ena skolan har, för enkelhetens skull, elever vars föräldrar har väldigt hög utbildningsnivå, den andra skolan har en spridning från låg till hög utbildningsnivå.

Vad innebär detta statistiskt? – Jo, att den enskilda skolan inte är representativ för hela spridningen av betyg. När en del av normalfördelningen korreleras med något annat (t.ex. lärares ansträngningar), så kan sambandet bli helt missvisande. Ibland kan ett stort samband uppstå av en slump, ibland kan det underskattas.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/provresultat-kan-avgora-lararlon_3501103.svd

Annonser