Senaste Uppdrag granskning ger ett starkt exempel på hur dåligt utredningsarbete kan skapa mänskligt lidande: http://svtplay.se/t/103535/uppdrag_granskning . En av grunderna i rättsäkert utredningsarbete är att ha ett berördperspektiv, och i detta fall skulle det inneburit att familjehemmet och barnen borde ha hörts i ärendet innan beslut. Deras versioner borde dessutom bli bestyrkta av dem själva. Om man som social utredare inte kan enas med den berörda finns en enkel lösning: Lägg versionen som bilaga till beslutsunderlaget.
I programmet uttalar sig Bo Edvardsson, som lärt mig många av de verktyg i kritiskt tänkande som jag använder. Han är docent i Örebro, med den gamla typen av docentkontrakt som innebär något så gammaldags som anställningstrygghet. I hans fall innebär det akademisk frihet, och utrymme för kritiskt tänkande utan risk att förlora jobbet. Detta har betytt mycket för innehållet i hans kurser.
På whyteboarden här har någon student klottrat ett antal begrepp de lärt sig av Bo. Man kan vara kritisk och samtidigt underhållande. Känn på följande vokabulär.
Begrepp inom kritisk utredningsmetodik – topp 10 (egna förklaringar)
1. Tokerikedjelagen
- Där man hittar ett tankefel tenderar man att hitta flera. Ungefär som att en tokighet föder en annan. Ett besläktat, mer etablerat begrepp är “skräp in- skräp ut”, som innebär att dålig datainsamling alltid ger ett dåligt resultat.
2. Vulgofreudianskt
- Freudianska termer har smittat ner vardagsspråket och fått en minst sagt breddad betydelse. Till exempel säger många att de förträngt vart de lagt bilnycklarna.
3. Kryssboxarnas tyrrani
- I enkäter utan utrymme för kommentarer tvingas försökspersoner välja mellan ibland ej uttömmande alternativ. Är du man eller kvinna? Är du student, antälld, eller egen företagare? Formuleringarna vittnar om svart-vitt tänkande.
4. Klippcollage / skräp / dödskallemörkt mish-mash
- Begreppet “utredning” missbrukas ofta för pappersprodukter som inte lever upp till de definitionsmässiga kraven på en utredning. Bland annat kanske frågeställning saknas, varför det blir omöjligt att ens bedöma om innehållet är relevant (det ska ju bedömas utifrån frågeställningen). Det blir då fritt fram för “utredaren” att klistra in vilka uppgifter som helst utan urvalsprincip.
5. Pannkakeism
- “Om det stelnar i formen gör det inget att logiken faller platt”. I verksamheter med organisationspsykos (destruktivt grupptänkande där många går i samma tankeled utan att ifrågasätta gruppen – läs t.ex. Irving Janis om beslutet bakom Grisbuktsinvasionen) faller logiken i utredningar ofta så platt att det blir pannkaka av alltihop. Om detta upprepas finns risk för en närmast ideologisk utgångspunkt att fortsätta jobba på samma sätt – pannkakeism.
6. Tänkandets död
- Process i kognitiv utveckling som kan drabba en annars välutbildad person som jobbar för länge inom en organisation där pannkakeism råder. Se 5.
7. Zombiepsykolog
- Psykolog som drabbats av tänkandets död. Se 6.
8. Error flummicus
- Tankefelet att tro att det är fritt fram att flumma hur mycket som helst i en utredning.
9. Soppkok
- Utredningsprodukt i personalgrupp som skvallrar för varandra till den grad att skvallret från utredning X påverkar innehållet i utredning Y, ofta även vice versa.
10. Knölargument (ad hominem)
- Argument som riktar in sig på person istället för sak. “Vi ska omhänderta barn X eftersom mamma Y är en knöl”.
Det sägs att eskimåer har 47-193 ord för snö (enligt Joakim Pirinen kuksnö, fittsnö, jävla snö, förbannade snö, skitsnö, osv.). Bo Edvardsson har minst lika många ord för “bristfälligt utredningsarbete”. Det är en mörk verklighet han jobbar i. Då måste man få ha lite roligt också. Uppriktigt tack, Bo, för din demokratiska och akademiska gärning!

2 kommentarer
Prenumerera på kommentarer för detta inlägg
oktober 28, 2010 den 10:43 f m
Håkan Nyman
Kan man få komma med en liten kritisk kommentar? Bra!
Det är väl utmärkt och underhållande att peka ut ett stort antal sätt som utredningar/det som ska gälla för utredningar kan bli fel och resultera i undermåliga utlåtanden och rapporter.
Betydligt knepigare är att visa hur man ska göra för att det ska bli rätt och bra (förutom att bifoga de berördas version som bilaga…), och leda till de positiva konsekvenser som vi önskar. Eller?
oktober 28, 2010 den 2:13 e m
michaelhorvath
Precis det du säger är vad docent Edvardsson i stort sett varje år får påpekanden om från sina studenter. Jag kunde naturligtvis ha utvecklat den delen också i detta inlägg, men då hade det blivit för mycket text.
I boken “Kritisk utredningsmetodik” av Edvardsson framhålls bland annat vikten av:
- Tydliga frågeställningar
- Förståelse för det unika i situationen
- Logiskt strukturerad text
- Användande av hypoteser och mothypoteser
- Öppen redovisning
- Relevans i anförda uppgifter och tester
- Tillförlitlighet och källanvisning på uppgifter
- Precisering av uppgifter
- Allsidig rapportering och respekt för den berörde
- Datering och bäst före-datum
- Källkritisk granskning av uppgiftslämnare
- Göra skillnad på observationer och tolkningar
- Beaktande av barnperspektiv
- Att en utredning enbart ska användas till det den syftade till
Mycket av det är naturligtvis självklarheter. Samtidigt finns många exempel där utredaren helt missat flera av ovanstående principer. Jag kan gå igenom mer litteratur och göra mer fullständiga beskrivningar av “det goda utredningsarbetet”, men det blir utöver den här bloggens ambitioner.